Magtens kvinder før enevælden

Magtens kvinder: De kvindelige lensmænd 1400-1600. Symposium på Videnskabernes Selskab, København

Udgivelsen af Grethe Jacobsens monografi Magtens kvinder før enevælden, Gads Forlag, er en kærkommen anledning til at holde et symposium om kvinder og magt i senmiddelalderen og tidlig moderne tid. Arrangementet afholdes i Videnskabernes Selskab, H.C. Andersens Boulevard 35, København, onsdag den 25. maj 2022 kl. 14.30-18.00.

Monografien er kulminationen på mange års forskning i adelens kvinder ca. 1400-1600. I denne periode sadmange kvinder som lensmænd i Danmark. Disse kvinder, hvis familier tilhørte samfundets absolutte elite havde den samme magt, rettigheder og forpligtigelser som de mandelige lensmænd. Alligevel er disse kvinder blevet skrevet ud af historien, hvilket har bidraget til at give et skævt billede af køn og magt.

Program:

14.30: Ankomst og kaffe på 3. sal

1 sal:

15.00: Velkomst ved prof. Helle Vogt, Københavns Universitet.

15.05: Dr.phil. Grethe Jacobsen, ”De var trykt med småt.” Magtens kvinders manglende historie

15.35: Prof. Erik Opsahl, Trondheim Universitet: ”Bak enhver stor mann står ei kvinne. Foran enhver stor kvinne står en mann”

16.05: Kort pause

16.15: Redaktør Birgitte Bøggild Johannsen, Nationalmuseet, Køn, magt og erindring

16.45-18.00: Reception på 3. sal

Af hensyn til forplejning er tilmelding nødvendig senest den 20. maj til Helle.Vogt@jur.ku.dk

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Rättshistorisk podd

Nu finns en ny rättshistorisk poddserie tillgänglig – Legal History from a European Perspective – med korta avsnitt som tillsammans ger en översikt över europeisk rättshistoria.

Podden har tagits fram av Emanuele Conte, tillsammans med John Hudson, Matthew McHaffie, Sarah White, Attilio Stella, William Eves, Andrew Cecchinato, David De Concilio, Dan Armstrong och Kim Tao Le, med Caroline Humfress, Robert Bartlett och Piotr Gorecki som särskilt inbjudna gäster.

Avsnitten går att hitta på Spotify, Apple Podcasts och Google Podcasts.

Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Program för det nordiska rättshistorikermötet 27-29 april 2022

Det Femte nordiska rättshistorikermötet hålls den 27-29 april 2022 i Lund. Vi kommer inom kort att här meddela hur anmälan sker.

Stiftelsen Institutet för Rättshistorisk Forskning grundat av Gustav och Carin Olin arrangerar mötet och finansierar luncher och middagar m.m.

Föredragen äger rum i Rättegångssalen, Tryckeriet.

Onsdagen den 27 april 2022

12.00 – 13.00 Lunch, Gallerian, Juridicum.

13.00 – 13.15 Välkomsthälsning.

13.15 – 13.45 Heikki Pihlajamäki: Den tidigmoderna kolonialrätten: några jämförande synpunkter.

13.45 – 14.15 Max Lyles: ”Ofta bliwfer dömbdt ex consuetudine” – oskriven rätt och konfliktytor i teori och praxis före 1734 års lag.

14.15 – 14.45 Marius Mikkel Kjølstad: Henrik Steenbuch – en schlegelianer. Frederik Stang – en hegelianer?

14.45 – 15.15 Paus.

15.15 – 15.45 Filippo Valguarnera: Resan från status till avtal: ett rättshistoriskt perspektiv på den kooperativa rörelsen i Sverige.

15.45 – 16.15 Marianne Vasara-Aaltonen: Arbetarrörelsen och rättshjälp i Finland i början av 1900-talet.

16.15 – 16.45 Brage Thunestvedt Hatløy: Kontinuitet og endring – Lovgivingsteknikk i Magnus Lagabøters landslov av 1274.

18.30 Middag, Gallerian, Juridicum.

Torsdagen den 28 april 2022

9.15 – 9.45 Pernille Ulla Knudsen: Struensees henrettelse 28. april 1772 – mellem forræderi og loyalitet. Refleksioner over retshistoriens bidrag til forståelsen af krydsfeltet mellem
forvaltningsret og statsret.

9.45 – 10.15 Lovisa Brännstedt: Romerska kvinnor inför rätta.

10.15 – 10.45 Paus.

10.45 – 11.15 Sören Koch: Det hanseatiske kontor: hanseatenes egentlig eneste institusjoner?

11.15 – 11.45 Jørn Øyrehagen Sunde: Fiksjon eller realitet? Samsvarar dommareida i den norske Landslova II-10 med rettspraksis frå 1300- og 1400-talet?

12.00 – 13.00 Lunch, Gallerian, Juridicum.

13.15 – 13.45 Mathilda Tarandi: På samma gång brott och rättighet? Om aborthandlingens rättsliga ställning i en mellantid.

13.45 – 14.15 Viktor Carlsson: The Duty to Decide – en rättshistorisk bakgrund.

14.15 – 14.45 Elin Boyer: Naturens rättigheter i Antropocen. Människa och natur i den svenska grundlagen.

14.45 – 15.15 Paus.

15.15 – 15.45 Rawaz Shanagar: Att bilda en lagkommitté.

15.45 – 16.15 Olof Wilske: Svensk konstitutionell historia: en forskningsidé.

16.15 – 16.45 Martin Dackling: Egendom och succession. Tvister om svenska fideikommiss under 1800-talet.

18.00 Vandring genom Lundagård till Helsingkrona nation.

Ca 18.30 Middag Helsingkrona nation.

Fredagen den 29 april 2021

9.15 – 9.45 Aura Kostiainen: Att lägga grunden till den finländska kriminalpolitiken. Ett samtidshistoriskt perspektiv mellan traditioner.

9.45 – 10.15 Andreas Anderberg och Robert Andersson: When we were heroes – ett generationsuppror skriver sin historia.

10.15 – 10.45 Paus.

10.45 – 11.15 Mia Korpiola: De okända hovrättsskrivarna vid Kejserliga Åbo hovrätt 1871–1900.

11.15 – 11.45 Andrea Lindblom, Elsa Trolle Önnerfors och Martin Sunnqvist: Den historiska utställningen i Helsingborgs tingsrätt.

12.00 – 13.00 Lunch, Gallerian, Juridicum.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ny bok om rättshjälpens historia

Marianne Vasara-Aaltonen och Felice Batlan har redigerat en antologi om rättshjälpens historia i ett komparativt och internationellt perspektiv. Den finns nu tillgänglig på Springer Link.

Boken har följande innehåll:

Introduction: Understanding the History of Legal Aid in an
International and Comparative Perspective – Felice Batlan and Marianne Vasara-Aaltonen

Part I Grand Histories of Legal Aid

The Persistent Question of Legal Aid in the Professional Development of Russian Lawyers – William E. Pomeranz

From pro Deo to pro Pecunia. An Institutional History of Legal Aid in Belgium – Bruno Debaenst

The Historical Evolution of Legal Aid in China from the Perspective of Globalisation (1890–2003) – Jin Dong

Part II Growing Needs and New Providers: Legal Aid at the Fin de Siècle

For Workers and for the Disadvantaged: Legal Advice Centres in Germany from the Late Nineteenth Century to the Early Twentieth Century – Hiroki Kawamura

“To Poor and Rich Alike”: Legal Modernisation, the Women’s Movement, and Legal Aid in Late-Nineteenth-Century Finland – Marianne Vasara-Aaltonen

Lawyers Providing Legal Aid in Print: Legal Question and Answer Columns in Finnish Newspapers Around 1900 – Mia Korpiola

Part III Politics, Memory, and the Writing of History

The Organisation of l’Assistance Judiciaire, the Politics of Poverty, and the Rewriting of History in Nineteenth-Century France – Sylvia Schafer

Training and Disciplining Lawyers Through Legal Aid: Chile, 1932–1960s – Marianne González Le Saux

Archival Confrontations and Rewriting the History of Legal Aid in the U.S. – Felice Batlan

Index

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nordiskt rättshistorikermöte 27-29 april 2022

Efter lång väntan under pandemin vågar vi nu äntligen kalla till ett Nordiskt rättshistorikermöte i Lund. Vi gläder oss åt att vi åter ska kunna träffa varandra! Mötet inleds den 27 april 2022 kl. 12.00 och avslutas den 29 april 2022 kl. 13.00. 

Var och en är varmt välkommen! 

För det Nordiska rättshistorikermötet i Lund 2022 har vi – medvetet – inte valt något särskilt tema, utan välkomnar alla förslag till föredrag om aktuell rättshistorisk forskning. Det kan vara fråga om nya forskningsresultat eller nya forskningsprojekt: vi välkomnar alltså lika mycket ansatser som resultat. 

Därutöver ser vi fram emot föredrag om nya sätt att undervisa i rättshistoria (det kan handla om digitala erfarenheter från pandemiperioden eller nya undervisningsformer när vi nu åter kan samlas på plats) och om samverkan mellan rättshistoria och omvärlden (exempelvis hur rättshistorieämnet kan samverka med andra akademiska ämnen och med intressenter utanför akademin).

Vill du bidra med ett fördrag? Anmäl dig senast den 15 januari 2022. Då vill vi gärna ha rubrik och ett abstract, högst 200 ord. Skicka detta till martin.sunnqvist@jur.lu.se. Era kolleger i Lund kommer sedan att göra ett urval  och publicera ett program i februari 2022.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

The Rule of Law Crisis in Europe – Historical and Procedural Aspects. Online conference 28-29 September 2021

The project Judges Assessing he Independence of Judges. Historical Foundations and Practical Procedures in Facing the Threats against the Rule of Law in Europe runs at the Faculty of Law, Lund University, Sweden, 2020-2022. Members of the research group are professor Xavier Groussot (EU law), associate professor Martin Sunnqvist (legal history) and assistant professor Lotta Maunsbach (procedural law).

Background to the project

Impartial and independent courts are cornerstones of the success of the European project. The recent renaissance of ‘illiberal states’, to use the words of Viktor Orbán in 2014, jeopardizes the application of the rule of law and risk destroying the foundations of the EU legal order. During 2018, the ECJ has developed two new lines of case law: On the one hand, the ECJ has made itself competent to rule on matters regarding the independence of the judiciary, which used to be part of the pure internal competence of the Member States. On the other hand, the ECJ has empowered national courts to realize a ‘rule of law’ check of other Member States, by assessing the independence and impartiality of the issuing judicial authorities in the context of the arrest warrant – a new task for courts of first instance.

Aim of the project

We aim at analyzing this recent evolution using a European, historical and procedural perspective. We combine a historic analysis of the development of the rule of law and similar but not identical concepts Rechtsstaat and état de droit with an analysis of the roles of the EU institutions and the procedural aspects of of a ‘fair trial’ and the mutual trust (and distrust) between courts and judiciaries in different member states. This will be a fruitful way of getting a better understanding of the strengths and weaknesses in the protection of the independence and impartiality of the judiciary in Europe.

In the two-day online conference 28-29 September 2021, we wish to discuss historical and procedural aspects relevant to our project. How do we define the ‘rule of law’ and the ‘Rechtsstaat’ that we are discussing? What is the origin of these concepts? What approaches can courts use in dealing procedurally with a rule of law crisis in another country?

The project is financed by Riksbankens Jubileumsfond and administered by the Faculty of Law, Lund University.

Programme

(With reservation for changes.)

Tuesday 28 September 2021:
I. Rule of law – the origins and the implementation of the thought that the ruler is bound by the laws
Swedish time (CEST — Central European Summer Time)

  • 14:30 Introduction
  • 14:40 Atria Larson (Saint Louis University): Liberty and the Rule of Law in the Medieval Age
  • 15:20 Marie-France Fortin (University of Ottawa): The King Can Do No Wrong – the Evolution of the Rule of Law from the Late Middle Ages up to the 21st Century
  • 16:00 – 16:10 Pause
  • 16:10 Raffaella Bianchi Riva (University of Milan): Independence of Advocates as a Requirement for Independence of Judges
  • 16:50 Martin Sunnqvist (Lund University): The Rechtsstaat in a Material and a Formal Sense
  • 17:30 – 17:40 Pause
  • 17:40 William Phelan (Trinity College, Dublin): Robert Lecourt and the Development of the Basic Principles of EU Legal Order
  • 18:20 Concluding discussion
  • 19:00 End

Wednesday 29 September 2021:
II. Procedure – how does a court assess whether another state does not adhere to the principle of the rule of law?
Swedish time (CEST — Central European Summer Time)

  • 8:30 Introduction
  • 8:40 Petra Bárd (Central European University/European University Institute): How to Deal with the LM Test?
  • 9:20 Birgit Aasa (Copenhagen university): Mutual Trust and the Rule of Law
  • 10:00 – 10:10 Pause
  • 10:10 Vincent Glerum (Rechtbank Amsterdam/University of Groningen): The Case Law of Dutch Courts Relating to the EAW and Poland
  • 10:50 Lotta Maunsbach (Lund University): Procedural Aspects on Impartial and Independent Judging. How Can a Court Decide Whether Another Court and its Judges are Impartial and Independent?
  • 11:30 Concluding discussion
  • 12:00 – 13:00 Pause

III. The current status in Hungary and Poland

  • 13:00 Viktor Vadász (Hungarian Judge, member of the National Judicial Council): The Current Situation in Hungary
  • 13:30 Dorota Zabludowska (Polish Judge, board member of the Polish Judges Association Iustitia): The Current Situation in Poland
  • 14:00 Questions and discussion

IV. How can the concept ‘rule of law’ be defined?

  • 14:30 Xavier Groussot (Lund University): The Distinction between ‘Rule of Law’ and ‘Rule by Law’. A common concept of ‘Rule of Law’ in the European Union?
  • 15:10 Theodore Konstadinides (University of Essex): The Rule of Law in the UK Post-Brexit: An Uncommon Concept of ‘Rule of Law’ outside the European Union?
  • 15:50 – 17:00 Concluding discussion on topics that have been brought forward during the conference, such as:
    • Is there a common definition of the rule of law in Europe, or what are the main differences in various definitions?
    • How can the historical development of the concepts Rechtsstaat and rule of law contribute to our understanding and to clarity?
    • How can these concepts be used as practical tools when the independence of courts and judges is to be assessed?

How to participate

The conference take place through Zoom. To participate, send an e-mail message to martin.sunnqvist@jur.lu.se

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kommande konferenser

Nu när det kan börja bli aktuellt att planera konferensdeltagande framöver, har kalendariet uppdaterats med följande konferenser.

2021

4-6 november 2021: Annual Meeting of the American Society for Legal History, New Orleans, Louisiana. Länk här.

2022

27-29 april 2022: Den femte nordiska rättshistoriska konferensen, Lund.

29 juni – 1 juli 2022: The 6th European Society for Comparative Legal History Biennial Conference, Lissabon, Portugal. Länk till call for papers här.

6-9 juli 2022: The 25th British Legal History Conference. Länk här.

17-23 juli 2022: The 16th International Congress of Medieval Canon Law, St. Louis, Missouri, USA. Länk här.

10-12 november 2022: Annual Meeting of the American Society for Legal History, Chicago, Illinois. Länk här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Minnesord över Michael Stolleis (1941-2021)

Professorn i rättshistoria Michael Stolleis, Frankfurt am Main, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. Han var ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund sedan 1992.

Michael Stolleis tillhörde barnen till den krigsgeneration som upplevde nazismen och krigets brutala våld. Hans generation fick istället växa upp i fred, frihet och välstånd i det västra Tyskland. Han har själv berättat om sitt första möte som fem-sex åring med sin far borgmästaren i Ludwigshafen, när denne efter år i sovjetisk fångenskap kom honom till mötes mellan vinstockarna i familjens vingård i Rheinland-Pfalz. Det var ett paradigmatiskt möte med det förgångna. Det präglade hela hans vuxna liv. Det blev hans passion. Det blev en förpliktelse för honom att utforska Tysklands korta kaotiska 1900-tal från 1914 till 1990.

Michael utbildade sig först till vinodlare men studerade sedan liksom fadern juridik, först i Heidelberg och Würzburg och sedan i München. Hans efterkrigsgeneration, dvs. den som studerade juridik i Tyskland på 1960-talet, blev alltmer medveten om sina professorers politiska anpassning under Hitlerregimen. Han upplevde de sk. ringföreläsningarna i München 1968, då studenterna krävde att professorerna från katedern skulle redogöra för sina ställningstaganden under nazitiden. Där började också den uppgörelse med det förflutna, som följde honom genom hela livet.

Han behandlade nazitiden redan i sin doktorsavhandling 1973. Den behandlade uttryck om det allmännas bästa i den nazityska rätten (Gemeinwohlformeln im nationalsozialistischen Recht, 1974). Det var en kritisk språkanalys i filosofen Ludwig Wittgensteins anda. Avhandlingen blev uppmärksammad, men det ifrågasattes om nutidshistoria verkligen var rättshistoria.

Den som i hög grad inspirerade honom – också metodologiskt – var hans Doktorvater, den svenske rättshistorikern Sten Gagnér, som sedan mitten av 1960-talet var professor i München. Gagnér hade runt sig samlat en växande skara doktorander, vilka alla avslutade sina karriärer som professorer i rättshistoria. Sten hade en i Bayern artfrämmande och informell ”svensk” stil. Han talade tyska på sjungande dalmål, och han duade alla vid de vidsynta, öppna och stimulerande onsdagsseminarierna under takåsarna vid Professor Huber Platz. Han var också teoretiskt medveten. ”Det var genom honom och de erfarenheter han förmedlade som jag lärde mig vad rättshistoria kan vara”, noterade han gärna. Inte minst diskussionerna vid postseminarierna med öl och sång var oförglömliga. Han tillhörde Stens bästa vänner, och efter dennes bortgång förvärvade han Stens omfattande bibliotek till Max Planck-institutet i Frankfurt.

År 1974 fick Michael Stolleis en ledig professur i rättshistoria vid Frankfurtfakulteten. Där fanns en liberal och progressiv miljö, och fakulteten utvecklades på 1970-talet strategiskt till ett rättshistoriskt Mecka. Det blev en viktig mötesplats för oss nordiska rättshistoriker. Där hade 1965 inrättats ett Max Planck Institut för europeisk rättshistoria, och i fakulteten fanns flera då unga, idag namnkunniga professorer i rättshistoria. Michaels ämnesområde blev den offentliga rätten, dess rättshistoria samt socialrätt och kyrkorätt, ett ämne han som assistent studerat för den kände kyrkorättsprofessorn Axel von Campenhausen i München.

Som rättshistoriker bröt Michael att ny mark. Privaträttens historia hade i Tyskland traditionellt varit dominerande inom ämnet – med Helmut Coing och Franz Wieacker som de mest lysande företrädarna. Michael valde istället den offentliga rättens historia som sitt forskningsområde. Den moderna socialrätten med bakgrund i den Bismarckska sociallagstiftningen visade på nutidshistoriens betydelse som förklaringsmodell. I fyra volymer redogjorde han för den offentliga rättens historia i Tyskland från tidig modern tid till Tysklands återförenande 1990 (Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland, 1989–2014). Det arbetet har blivit en klassiker och har översatts till ett antal främmande språk.

Det var i det sammanhanget jag i slutet av 1970-talet lärde känna Michael. Båda var vi sysselsatta med den tidigmoderna tyska statsrättens tänkare, jag med Hugo Grotius, han med Hermann Conring. I början av 1980-talet gjorde lärare och studenter i rättshistoria i Lund en bildningsresa till Holland och Tyskland. I Frankfurt höll Michael en minnesvärd föreläsning för oss om den nationalsocialistiska rätten. Han hade då nyligen publicerat sin omfattande artikel om detta ämne i Handwörterbuch zum deutschen Rechtsgeschichte. Mötet med Michael blev för oss alla resans stora behållning. Det var inte bara vi som fångades av ämnet. I dag säger man i Tyskland att det var denna välskrivna artikel, som blev katalysatorn till de västtyska juristernas uppgörelse med det nära förflutna. Den diskursen med dess Historikerstrid (1986–87) präglade den tyska rättsvetenskapen decennierna före millennieskiftet och den har ännu inte klingat ut. Med sitt arbete Law under the Swastika (Chicago University Press 1999) – också översatt till tyska (!) – uppmärksammades denna hans forskning internationellt. Han var också aktiv vid etablerandet av ämnet juridisk samtidshistoria, Juristische Zeitgeschichte, som 1993 fick en egen professur i Frankfurt, och som i dag globalt utvecklats till ett viktigt forskningsområde. Så sent som 2014 summerade han sin forskning om hur den tyska rättsstatens institutioner förhållit sig till skilda politiska system och deras makrokriminalitet (Nahes Unrecht, fernes Recht: Zur Juristischen Zeitgeschichte im 20. Jahrhundert 2014).

Året efter den tyska återföreningen, 1991, blev han direktor för Max Planck Institutet för europeisk rättshistoria i Frankfurt. Samma år fick han också den tyska forskningsstiftelsens stora och prestigefyllda Leibniz-pris, vars medel han valde att oavkortat använda till att stipendiera östeuropeiska rättshistoriker som då hade befriats från det totalitära oket. På Max Planck institutet mötte vi under hela 1990-talet unga kollegor från Baltikum till Balkan som där med rättshistorien som instrument inkluderades i transformeringen från auktoritära orättsstater till demokratiska rättsstater i det senmoderna Europa. Särskilt månade han om de yngre forskare med bakgrund i DDR som skulle integreras in i det tyska akademiska befordringssystemet.

År 1995 fick Michael ett större anslag från Riksbankens jubileumsfond med placering i Lund. Under våren och försommaren detta år verkade han i Lund. Under den tiden blev en stor del av manuskriptet till tredje delen av den offentliga rättens historia om Weimarrepubliken och Hitlerregimen färdigt. Det var samma år som den Europeiska Unionens tillkomst och forskningen vid Max Planck-institutet för europeisk rättshistoria blev alltmer central och betydelsefull under hans ledning. Han startade bland annat en sommarskola för unga europeiska rättshistoriker som under senior ledning fick presentera sina avhandlingsprojekt. I dag har det initiativet avknoppats till ett europeiskt forum för unga rättshistoriker som möts i Frankfurt varje år.

Michael ledde institutet framgångsrikt i närmre 20 år fram till sin pensionering 2009. Under denna tid initierades och genomfördes under hans ledning ett antal viktiga forskningsprojekt – flera dessutom av tvärvetenskaplig karaktär. Han lade också ner mycken kraft på att ge institutet nya lokaler vid Hansaallee i anslutning till universitetets nya campus i centrala Frankfurt och han deltog i utformningen av den nya byggnaden från början till slut.

Han åtnjöt i hög grad forskarsamfundets uppskattning. Han utsågs till hedersdoktor vid fyra universitet med början i Lund 1999. Därefter blev han hedersdoktor i Toulouse (2002), Padua (2004) och Helsingfors (2010). Han var ledamot av ett stort antal internationella vetenskapsakademier och mottog flera stora forskningspriser. Han nominerades också som domare till författningsdomstolen i Karlsruhe, men han avböjde. Det var som direktor för Max Planck Institutet han såg sitt kall.

Michael var högt bildad och lärd, hans kunskap verkade bottenlös, men han var samtidigt opretentiös. Dessutom var han en lysande föreläsare. Till Norden och Sverige återkom han åtskilliga gånger som både gästföreläsare och symposiedeltagare. På senare år framträdde han också som en framstående essäist och berättare utifrån rättshistoriska fall och händelser (Margarethe und der Mönch: Rechtsgeschichte in Geschichten, 2015).

Han hade en osviklig moralisk kompass. Det kom inte minst till uttryck i hans åtskilliga inlägg i aktuella rättspolitiska debatter i Feuilleton-avdelningen i Frankfurter Allgemeine Zeitung eller Die Zeit. Hela tiden yttrade han sig mot Tredje rikets eller DDR:s mörka klangbotten.

Han bar ärkeängeln Michaels namn. Det var i hög grad passande. Han kämpade ständigt med vågskålen i den ena handen och det brinnande svärdet i den andra, för den goda rätten mot den onda orätten. Den metaforiken omsatte han i mycket av sin gärning.

Michael Stolleis skulle i sommar ha fyllt 80 år. Sista gången han var i Lund var vid ett symposium i anledning av universitetets 350-årsjubileum 2017. Varje år när han fått Vetenskapssocietetens Årsbok hörde han av sig med kommentarer. Genom hans bortgång har nordiska rättshistoriker förlorat en kär vän, en framstående och generös kollega och en professionell förebild. Hade han tillhört en äldre professorsgeneration hade han markerat sin höga plats och rang i den akademiska hierarkin. Men han tillhörde en yngre generation som präglats av efterkrigstidens demokratiideal och 1968 års studentrevolter och som karakteriserats av en befriande distans till allt vad akademisk högfärd heter. Han var Michael.

Han fattas oss, samtidigt som vi känner stor tacksamhet över att i mer än fyrtio år ha varit hans vän och kollega.

                                                                              Kjell Å Modéer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ny volym i Rättshistoriska studier

En ny volym i serien Rättshistoriska studier har utkommit: Legal history Reflecting the Past and the Present – Current Perspectives for the Future (red. Kjell Å Modéer).

Bokens innehåll beskrivs på följande sätt:

”In 2016 – 18 Lund University in Sweden celebrated its 350 years of existence. In 1666 the new university got its constitution, and in 1668 January 28 the university was inaugurated. At the Law Faculty this celebration was observed with several seminars and symposia. In November 2017 the legal historians at Lund arranged an international symposium dedicated to the doctores honoris causæ within the discipline of legal history at the Law faculty. The theme for this historiographical symposium was the impact of and interaction with the nine Nordic, European and American scholars who received their honorary degrees at the Lund Law Faculty from 1990 up to today. This volume is dedicated to them.

This volume gives examples of history of knowledge in action in a dynamic scholarly environment within legal history from the post-World War II up to today. The diversity of the research areas – their networks and theoretical and methodological discourses – exemplifies the “Historical turn” within the law, and demonstrate the development of the internationalized – and even globalized – discipline of legal history within in the late modernity during the last quarter century. Each of the nine honorary doctors gives in an article a presentation of their scholarly work, as well as a number of internationally established European scholars elaborate on their current perspectives on legal history – reflecting on the past and the future.”

Innehållsförteckning:

Preface – Mia Rönnmar
Foreword – Johan Hirschfeldt

Introduction

1. Law, Time and Place: Legal history: The Lund perspective:
A tribute to our honorary doctors
Kjell Å Modéer

2. Presence of mind and the future of legal history
Matthew Dyson

Part I
Supreme Courts

3. Die höchsten Gerichte und Rechtliche Zeitgeschichte – ”The Supreme Courts” and ”Contemporary Legal History”
Bernhard Diestelkamp

4. Central Courts, an inexhaustible Source of information for Legal History
Serge Dauchy

5. The Wismar Tribunal: A survey of the research
Nils Jörn

Part II
Legal Cultures

6. ”That’s the way I am”: Lawrence M Friedman in interview
Kjell Å Modéer

7. Legal Culture as a tool for legal analysis
Jörn Øyrehagen Sunde

8. A spatial history of Swedish rural courts
Eva Löfgren

Part III
Contemporary Legal History

9. Social law, contemporary legal history and the history of public law
Michael Stolleis

10. The Ghost of the King. Traces of ‘Royal Majesty’ in the Swedish constitution of 1974
Henrik Wenander

11. A short comment on the history of administrative law and Michael Stolleis
Mats Kumlien

Part IV
Intellectual Legal History

12. Nordic Legal Science – Diversity and Unity
Lars Björne

13. Legal Compilation in early modern Denmark and Norway: Creatively recycling the law
Sören Koch

Part V
Comparative Legal History

14. Understanding the law in historical and comparative perspectives
Reinhard Zimmermann

15. Law émigré Max Rheinstein (1899 – 1977): A comparatist in pre-war Germany and post-war America
Kjell Å Modéer

Part VI
European Legal Integration

16. The Europeanization of legal cultures
Pia Letto-Vanamo

17. The rule of law as a criterion for Europe
Martin Sunnqvist

18. A kaleidoscope of people: The legal cultures of the European Court of Human Rights and the European Court of Justice
Nina-Louisa Arold Lorenz

Part VII
Legal History and Legal Science

19. The temporalities of constitutions
Dag Michalsen

20. Constitutions and Codifications 1667 – 2017. A legal historian’s reflection
Dag Michalsen

21. Why legal history matters: Dangerous social sciences and the authoritarian state Heikki Pihlajamäki

22. Concluding remarks: The future of legal history
Lena Foljanty

Boken finns tillgänglig via Jure bokhandel.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Law in Transmission: Workshop 5-7 May 2021

Den 5-7 maj 2021 hålls en workshop via Zoom på temat Law in Transmission: The Movement of Practices, Texts and Concepts across Time and Space, c. 400-1500.

Programmet finns här:

Arrangör är universitetet i St. Andrews, vars innehållsrika rättshistoriska sida finns här: Civil Law, Common Law, Customary Law: Consonance, Divergence and Transformation in Western Europe from the late eleventh to the thirteenth centuries

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar