Journal Rechtsgeschichte – Legal History 27 (2019) is now available!

A close associate of the Max Planck Institute for European Legal History for many years, the first article in the new issue of the Rg is also one of António Manuel Hespanha’s very last publications. Unfortunately, he passed away only a few weeks before the publication of this issue. His contribution summarises the prosopographical work on Portuguese lawyers of the early modern period that have been carried out in the last three decades. The second essay in the Research section is by Jean-Louis Halpérin. It deals with the surprising connection of criminal law and the law of nations at German-speaking universities from the 16th to the early 20th century – long before the advent of international criminal law. The starting point of the first thematic topic (Focus ”Tridentine Marriage”) is the Council of Trento (1545-1563). Ten authors examine the effects and implications of the marriage law reforms enacted by the council in a variety of different regions around the world (Europe, Pakistan, Japan, the Philippines, Latin America) up to the 19th century.

To mark the 100th anniversary of the Weimar Constitution, the Focus section ”Translating Weimar” addresses its transnational resonance. Five contributions analyse local perspectives from Asia, Latin America and the Common Law World. This year’s Forum takes a closer look at two books, namely the handbooks on legal history published last year by Oxford University Press. Focusing on specific themes related to their own research interests, researchers from our institute have reviewed the volumes and offered their own comments to the discussion on the status of the discipline. Luckily, the book review section treats more than just two books. As always, the books have been published within the past two years and are discussed in order to facilitate the transfer of knowledge beyond linguistic, regional and historical borders. Finally, Anette Baumann shares her observations on the evidentiary inspection practices of the Reichskammergericht (1495-1806), and she has selected a number of inspection maps (Augenscheinkarten) to illustrate the print edition of the journal.
In keeping with the long-standing tradition, this issue of the Rg is available both in print (Verlag Klostermann) and online in Open Access on the journal’s new website.

Rg27 cover

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Rättshistoriker hedersdoktor i Lund

Den 24 maj promoverades Heikki Pihlajamäki till hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Lund. Heikki Pihlajamäki är professor i komparativ rättshistoria vid Helsingfors universitet. Stort grattis!

https://www.lu.se/article/hedersdoktorer-vid-juridiska-fakulteten-2019

61377277_2271205236479830_1964928120372854784_n

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nya band i Rättshistoriskt bibliotek

Två nya böcker har publicerats i Rättshistoriskt bibliotek.

Hela serien Rättshistoriskt bibliotek finns här.

Böckerna kan köpas bl.a. via Jure.

RB 73

ADAM CROON, Jura Novit Curia. En rättsgenetisk undersökning av den juridiska metodlärans utveckling under 1800-talet. Stockholm 2018. 256 s. Inb.

Principen om jura novit curia (domstolen känner rätten) är en sedan länge accepterad princip i svensk rätt. Den anses idag inne­bära att domstolen skall grunda sin dom på gällande rätt. Få begrepp torde vara av större betydelse för svenska juristers arbetssätt och självförståelse än gällande rätt. Utredningen och fastställandet av den gällande rätten bildar navet i all juridisk verksamhet, eftersom den utgör målet för juristens kunskapssökande. Trots den centrala plats som begreppet intar i den juridiska metodläran är dess innebörd och betydelse för den svenska juristrollen svårfångad. En fördjupad förståelse av begreppet gällande rätt förutsätter en rättshistorisk under­sök­ning av drivkrafterna bakom begreppets uppkomst och utveckling, då det har sina rötter i det tidiga 1800-talets rättspositivism. Med principen om jura novit curia som replipunkt belyses i denna bok den rättshistoriska process som ledde till att begreppet gällande rätt fick sin centrala roll i den svenska juridiska metodläran.

RB 74

MATS KUMLIEN, Professorspolitik och samhällsförändring. En rättshistorisk undersökning av den svenska förvaltningsrättens uppkomst. Stockholm 2019. 309 s. Inb.

Hur uppstår en akademisk disciplin? Hur skapas rättsvetenskapliga begrepp och principer?

Regler om förvaltning har funnits länge. Förvaltningsrätt som självständig akademisk vetenskap är däremot en sen företeelse som först under perioden 1840-1940 etablerade sig vid lärosätena i Uppsala, Lund och Stockholm. Det sammanföll med att Sverige förändrades från ett fattigt och trögrörligt jordbrukssamhälle till en industrialiserad och kollektiviserad välfärdsdemokrati.

Förvaltning och reformlagstiftning expanderade, staten ökade resurserna till universiteten samtidigt som rättsvetenskapens företrädare började fokusera på strikt avgränsade områden. Boken beskriver hur en handfull juristprofessorer samordnade en spretig massa av administrativa regler och domstolsavgöranden, inom bland annat socialrätt, näringsrätt och politirätt, till ett system av övergripande begrepp och principer under rubriken ”allmän förvaltningsrätt”.

Politik och rättsvetenskap var formellt skilda, men i praktiken tätt sammanflätade. Många professorer var politiker och långt ifrån neutrala, inte heller alltid eniga, i sina vetenskapliga slutsatser om den svenska förvaltningsrättens uppbyggnad och ändamål. Juridiken samspelade här med strukturella förändringar men även med utländska impulser.

Förebilder från utlandet, främst Frankrike och Tyskland, anpassades till ”det svenska rättsarvet”, till inhemska traditioner som hade konsoliderats under 1600-talet och som ännu i 2000-talet återfinns inom hela den svenska offentliga sektorn. Avvägningen mellan svenskt och utländskt under första hälften av 1900-talet har därför flera beröringspunkter med senare tiders diskussion om implementeringen av EU-rätten.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Professor Miloš Vec föreläser i Stockholm den 29 april

Föreläsningstips från professor Marie Sandström vid Juridiska fakulteten i Stockholm!

Juridiska fakulteten har inbjudit Miloš Vec att måndagen den 29 april kl 14 i Bergsmannen (plan 7 i Aula Magna) hålla en gästföreläsning om det ödesdigra Versailles-fördraget. Föreläsningen kommer att hållas på engelska.

Vec kommer också att samma dag hålla ett seminarium om staternas grundrättigheter i folkrättens historia. Seminariet börjar kl 10 och hålls i Kungsstenen (plan 7 i Aula Magna). Seminariet kommer att hållas på engelska.

Miloš Vec är professor i europeisk rätts- och konstitutionell historia vid universitetet i Wien, där han bland annat undervisar i rättshistoria, folkrätt och juridisk metodlära. Hans forskningsfält spänner över flera områden, såsom den juridiska metodlärans och rättsvetenskapens historia, konstitutionell rättshistoria och multi-normativitet. Därutöver har han under många år ägnat sig åt banbrytande forskning inom folkrättens historia.

Alla intresserade är hjärtligt välkomna! Ingen anmälan är nödvändig.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

“Legal History for PhD Students in Law” (7,5 ECTS): doktorandkurs i Uppsala under våren 2019

Under våren 2019 ges en doktorandkurs på temat ”Legal History for PhD Students in Law” på Uppsala universitet. Kursansvarig är docent Bruno Debaenst (Uppsala). Övriga medverkande är jur.dr. Martin Sunnqvist (Lund), docent Elsa Trolle Önnerfors (Lund), professor Marie Sandström (Stockholm), professor Heikki Pihlajamäki (Helsingfors), docent Marianne Dahlén (Uppsala) samt PhD fellow Stefan Huygebaert (Ghent). Ett femtontal forskarstuderande från olika nordiska universitet kommer att delta.

20190311 program PhD Day 10 April 2019

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Det fjärde nordiska rättshistorikermötet i Åbo den 23-25 april 2019

Information om det fjärde nordiska rättshistorikermötet i Åbo den 23-25 april 2019 finns här.

Det preliminära programmet är som följer.

Tisdagen 23.4.2019

15.30-15.45 Registrering, Juridiska fakuteten, Calonia, Caloniagränden 3 (alla sessioner och keynote-presentationer i salen Cal2, 2. våningen)

15.45-17.30 Fakultetens välkomstord

Session 1: Jurister genom historien – ikonografi, utbildning och etik (ordförande: Mia Korpiola):

Carl Gustaf Spangenberg (Uppsala universitet): ”Lagens långa arm – från rådkammaren till sakristian: Något om lagens transportkedja, dess aktörer, aktiviteter och yttre form”

Martin Sunnqvist (Lunds universitet): ”Domarens oavhängighet och opartiskhet”

Pia Letto-Vanamo (Helsingfors universitet): ”Juristutbildningens ideal”

17.45-18.45 Excursion 1: rundvandring i Åbo hovrätt (Tavastgatan 11)

19.00  Middag

Onsdagen 24.4.2019

08.45-09.45 Session 2: Reception och medeltidsrätt (ordförande: N.N.):

Heikki Pihlajamäki (Helsingfors universitet): ”Att stämma inför rätta: de kanoniska ordines judiciarii och svensk medeltidslagstiftning”

Ditlev Tamm (Københavns universitet): ”Om at skrive søret – de middelalderlige Amalfitavler og romerretten”

09.45-10.00  Kaffepaus

10.00-11.00 Session 3: Rättsfall och domstolspraxis på 1800-talet (ordförande: N.N.)

Per Norseng (Stiftelsen Norsk Folkemuseum/Norsk Maritimt Museum): ”Fritt fiske i saltvann? Om 1800-tallets domstoler og jurister i møte med uklar lovgivning og nedarvede grunneierrettigheter fra middelalderen i området rundt Oslofjorden?”

Harald Espeli (Handelshøyskolen BI): ”Underslaget i den norske Rigsbanken i 1817. (den norske) Embetsmannsstatens største skandale”

11.00-11.10 Paus

11.10-12.25 KEYNOTE 1: Anthony Musson (Historic Royal Palaces): “Laymen as Judges in the English Legal Tradition” (ordförande: N.N.)

12.25-14.00 Lunch, Restaurang Hus Lindman (Biskopsgatan 15)

14.00-15.00 Session 4: Lekmän och processrätt på 1800-talet (ordförande: N.N.)

Marie Sandström (Stockholms universitet): ”Lekmannadomare i politiskt blåsväder. Den svenska nämnden och kampen om den akademiska juriskdiktionen”

Adam Croon (Örebro universitet): ”Fastställelsetalan, provokatorisk rättegång och rättens positivering – ett projektutkast”

15.00-15.15 Kaffepaus

15.15-16.45 Session 5: Rättsreformer i Norden på 1800–1900-talen (ordförande: N.N.)

Bård Sverre Tuseth (Universitetet i Oslo): ”«Smaaetyrannerne Yndlingsforordning» – det rettslige grunnlaget for trykkefrihetsaksjoner i Norge fra 1814 til 1830”

Mats Kumlien (Uppsala universitet): ”Varför ska man lyda chefen?”

Marianne Dahlén (Uppsala universitet): ”’Varje tidsenligt framsteg i avseende på kvinnans ställning har för övrigt alltid väckt samma motstånd.’ Ett aktörsperspektiv på 1920 års giftermålsbalk”

18.00-19.00 Excursion 2: Guidad tur på museet Aboa vetus & Ars nova (Östra Strandgatan 4–6)

19.00 Middag

Torsdagen 25.4.2019

09.00-10.00 Session 6: Kvinnor och juridiskt arbete (ordförande: N.N.)

Marianne Vasara-Aaltonen (Helsingfors universitet): ”Framväxten av offentlig rättshjälp i Finland i slutet av 1800-talet”

Mia Korpiola (Åbo universitet): ”Rättsligt kunnande hos advokatbyråers kontorister: advokat Åke Roschier-Holmberg och kontorist Inga Sundgrens brevväxling 1939-1942”

10.00-10.15 Kaffepaus

10.15-11.30 KEYNOTE 2 (ordförande: N.N.): Harriet Silius (Åbo Akademi): ”Kvinnliga jurister i Finland: historiska och komparativa perspektiv”

11.30-12.30 Lunch i Calonia

12.30-14.00 Session 7: Jurister och deras karriärer på 1900-talet (ordförande: N.N.)

Elsa Trolle Önnerfors (Lunds universitet): ”Kvinnliga jurister i Sverige och deras karriärvägar under första hälften av 1900-talet”

Jussi Sallila (Helsingfors universitet): ”Bo Palmgren (1909–1973) som nordisk jurist: rättsarv, rättspolitik och internationalisering”

Kjell Åke Modéer (Lunds universitet): ”Ruth Bader Ginsburg – rättsvetare och högstarättsdomare”

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Call for papers: 16th International Congress of Medieval Canon Law

cropped-icmcl-xvi-main-logo

Sommaren 2020 kommer den internationella kongressen om medeltida kanonisk rätt att hållas i St. Louis, Missouri, USA:

”The 16th International Congress of Medieval Canon Law, co-sponsored by ICMAC (Iuris Canonici Medii Aevi Consociatio/International Society of Medieval Canon Law) and Saint Louis University, will take place on the university’s campus in St. Louis, Missouri, USA, from Sunday, July 19, through Saturday, July 25, 2020.”

Informaion om kongressen finns här, bland annat call for papers med deadline den 15 augusti 2019.

Vi noterar särskilt att professor Mia Korpiola är en av plenary speakers.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar