Hovrätten i Dorpat

Karelen

Under tidigt 1600-tal grundades de första svenska hovrätterna: Svea hovrätt år 1614, Åbo hovrätt för Storfurstendömet Finland år 1623, Dorpats hovrätt för Livland, Ingermanland och Karelen år 1630 och Göta hovrätt för Götaland år 1634.

Genom denna utveckling blev den första hovrätten just Svea hovrätt, dessförinnan hade den kallats ”den konungsliga hovrätten” och liknande namn. Det som återstod av den hovrättens område var Svealand, Norrland, Estland inklusive Reval (Tallinn), och Riga.

Hovrätten i Dorpat (Tartu) skulle vara en hovrätt för Livland, Ingermanland och Karelen. Detta återspeglas i dess sigill, som syns ovan. Legenden (texten) är SIGIL. IUDIC. REG. TRIBUNAL LIVON. CAREILI INGERM.

Ingermanland

De två yttre vapnen längst ned är Karelens och Ingermanlands. Det i mitten måste syfta på Livland. Tyska orden, som hade styrt över Livland, hade ett utböjt kors som symbol.

De tre kvinnorna representerar dygder som skulle iakttas i dömandet. I mitten är Justitia med svärd och balansvåg, rättvisans gudinna. Till heraldiskt höger (vänster sett från betraktaren) är Pax med en olivkvist, fredens gudinna. Till heraldiskt vänster är Veritas med en låga, sanningens gudinna. Högst upp är en kunglig krona.

Även sedan ”bägge Karelerna” lagts till Åbo hovrätts jurisdiktion med 1634 års regeringsform behöll Dorpats hovrätt Karelens vapen i sitt sigill. Och samma sigill fortsatte användas även efter det att hovrätten och dess underlydande område tillfallit Ryssland freden i Nystad år 1721. Enda skillnaden var att hovrätten blev kejserlig i stället för kunglig.

Sigillet är hämtat från Riksarkivet, Justitierevisionens arkiv, Revisionsakter, vol. 1633-35. De två vapenbilderna är hämtade från Wikipedia.