Nya band i Rättshistoriskt bibliotek

Två nya böcker har publicerats i Rättshistoriskt bibliotek.

Hela serien Rättshistoriskt bibliotek finns här.

Böckerna kan köpas bl.a. via Jure.

RB 73

ADAM CROON, Jura Novit Curia. En rättsgenetisk undersökning av den juridiska metodlärans utveckling under 1800-talet. Stockholm 2018. 256 s. Inb.

Principen om jura novit curia (domstolen känner rätten) är en sedan länge accepterad princip i svensk rätt. Den anses idag inne­bära att domstolen skall grunda sin dom på gällande rätt. Få begrepp torde vara av större betydelse för svenska juristers arbetssätt och självförståelse än gällande rätt. Utredningen och fastställandet av den gällande rätten bildar navet i all juridisk verksamhet, eftersom den utgör målet för juristens kunskapssökande. Trots den centrala plats som begreppet intar i den juridiska metodläran är dess innebörd och betydelse för den svenska juristrollen svårfångad. En fördjupad förståelse av begreppet gällande rätt förutsätter en rättshistorisk under­sök­ning av drivkrafterna bakom begreppets uppkomst och utveckling, då det har sina rötter i det tidiga 1800-talets rättspositivism. Med principen om jura novit curia som replipunkt belyses i denna bok den rättshistoriska process som ledde till att begreppet gällande rätt fick sin centrala roll i den svenska juridiska metodläran.

RB 74

MATS KUMLIEN, Professorspolitik och samhällsförändring. En rättshistorisk undersökning av den svenska förvaltningsrättens uppkomst. Stockholm 2019. 309 s. Inb.

Hur uppstår en akademisk disciplin? Hur skapas rättsvetenskapliga begrepp och principer?

Regler om förvaltning har funnits länge. Förvaltningsrätt som självständig akademisk vetenskap är däremot en sen företeelse som först under perioden 1840-1940 etablerade sig vid lärosätena i Uppsala, Lund och Stockholm. Det sammanföll med att Sverige förändrades från ett fattigt och trögrörligt jordbrukssamhälle till en industrialiserad och kollektiviserad välfärdsdemokrati.

Förvaltning och reformlagstiftning expanderade, staten ökade resurserna till universiteten samtidigt som rättsvetenskapens företrädare började fokusera på strikt avgränsade områden. Boken beskriver hur en handfull juristprofessorer samordnade en spretig massa av administrativa regler och domstolsavgöranden, inom bland annat socialrätt, näringsrätt och politirätt, till ett system av övergripande begrepp och principer under rubriken ”allmän förvaltningsrätt”.

Politik och rättsvetenskap var formellt skilda, men i praktiken tätt sammanflätade. Många professorer var politiker och långt ifrån neutrala, inte heller alltid eniga, i sina vetenskapliga slutsatser om den svenska förvaltningsrättens uppbyggnad och ändamål. Juridiken samspelade här med strukturella förändringar men även med utländska impulser.

Förebilder från utlandet, främst Frankrike och Tyskland, anpassades till ”det svenska rättsarvet”, till inhemska traditioner som hade konsoliderats under 1600-talet och som ännu i 2000-talet återfinns inom hela den svenska offentliga sektorn. Avvägningen mellan svenskt och utländskt under första hälften av 1900-talet har därför flera beröringspunkter med senare tiders diskussion om implementeringen av EU-rätten.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s